Petterson, Sven Otto^[1]

1848 - 1941  (92 år)

• Navn	Petterson, Sven Otto  [1]
  Født	12 Feb 1848	Gøteborg, Västra Gøtaland, Sverige   [1]
  Kjønn	Mann
  Fødsel	12 Feb 1848	Gøteborg, Västra Gøtaland, Sverige   [1, 2]
  Navn	(Sven) Otto Pettersson  [1]
  Død	16 Jan 1941  [1]
  Person ID	I48960	Eidsvollsmennenes etterkommere
  Sist endret	18 Mar 2013

  
  

  Familie	Irgens, Agnes,   f. 10 Feb 1851, Drøbak, Frogn, Akershus ,   d. 4 Feb 1928, Nice  (Alder 76 år)
  Gift	29 Des 1875	Oslo   [1, 3]
  Barn	1. Petterson, Niels Fredrik,   f. 22 Mai 1877,   d. 3 Okt 1877  (Alder 0 år)   2. Petterson, Fanny,   f. 10 Jun 1878,   d. 10 Des 1960  (Alder 82 år)   3. Petterson, Laura Emilie,   f. 21 Okt 1879,   d. 26 Jan 1954  (Alder 74 år)   4. Petterson, Anne Christiane,   f. 18 Nov 1880,   d. 18 Nov 1958  (Alder 78 år)   5. Petterson, Johan Vilhelm Irgens,   f. 6 Mar 1883,   d. 10 Des 1971  (Alder 88 år)   6. Petterson, Henrik,   f. 18 Mai 1884,   d. 1 Jan 1887  (Alder 2 år)   7. Petterson, Hans,   f. 27 Aug 1887,   d. 25 Jan 1966  (Alder 78 år)   8. Petterson, Jens Fredrik,   f. 27 Mai 1893,   d. 1976  (Alder 82 år)
  Famile ID	F16994	Gruppeskjema  |  Familiediagram

  
  

• Notater

  Fødsel: Otto Pettersson Fra?n Wikipedia Hoppa till: navigering, so?k Sven Otto Pettersson Otto Pettersson ca a?r 1900 Fo?dd: 12 februari 1848 Go?teborg Do?d: 16 januari 1941 Go?teborg Medborgarskap: Svensk Nationalitet: Svensk Forskningsomra?de: Kemi, oceanografi Sven Otto Pettersson, fo?dd 12 februari 1848 i Go?teborg , do?d da?r 16 januari 1941 , var en legendarisk havsforskningspionja?r och var egentligen professor i kemi , a?vensa? under en dramatisk period rektor, vid Stockholms ho?gskola . Han var uppfinnare av fra?mst oceanografiska instrument, men ocksa? av en uba?t, ett vindkraftverk, en livflotte m.m., men a?ven 'uppfinnare' av en ma?ngd dja?rva teorier inom oceanografin. Han var far till Hans Pettersson , Sveriges fo?rste professor i oceanografi . Biografi [redigera ] Pettersson blev student i Uppsala 1866, filosofie doktor 1872 och docent i fysikalisk kemi 1874 i Uppsala, fo?rordnades 1881 till la?rare och 1884 till professor i kemi vid Stockholms ho?gskola , varifra?n han avgick 1909, da? han bosatte sig pa? Holma na?ra Lysekil vid Gullmarsfjorden , da?r han 1902 tillsammans med Gustaf Ekman inra?ttat Borno? hydrografiska fa?ltstation . Petterssons fra?msta arbeten faller inom den fysikaliska och oorganiska kemins samt hydrografins omra?den. Till den fo?rstna?mnda avdelningen ho?r bland annat Experimentelle Methoden und Untersuchungen in der physikalischen Chemie (1879) och hans ma?nga (tillsammans med Lars Fredrik Nilson utfo?rda) underso?kningar anga?ende ta?theten och andra fysiska egenskaper hos oorganiska fo?reningar (sa?rskilt klorider av indium , gallium , ja?rn , aluminium , krom , beryllium och sa?llsynta jordarter) vid ho?ga temperaturer (1880-89), vidare hans besta?mningar av kroppars specifika va?rme och sma?ltva?rme (1878-80). Hit ho?r a?ven hans analytiska arbeten, sa?rskilt utarbetandet av sa?rdeles noggranna och allma?nt anva?ndbara metoder fo?r gasanalys (1886-92). Pa? o?verga?ngsomra?det mellan de ba?da grupperna sta?r hans fo?rso?k anga?ende vattens och is egenskaper (1878-83). Pa? hydrografins omra?de fo?rfattade Pettersson ma?nga synnerligen betydande arbeten, om bland annat ka?llors och vattenledningsvattens halt av gaser (tillsammans med Klas Sonde?n , 1889), det sibiriska havets (1883) samt O?stersjo?ns och Nordsjo?ns vatten (1892?97, delvis tillsammans med Ekman). De sistna?mnda forskningarna ledde honom till underso?kningar anga?ende praktiska fra?gor, sa?som fisket (sa?rskilt bohusla?nska sillfisket , 1892) och va?derprognoser fo?r la?ngre tid (1896) samt om orsakerna till vegetationsperiodens tidigare eller senare intra?de olika a?r (1899). Tillsammans med Ekman utgav han en bera?ttelse om Norra ishavets hydrografi 1896?97 (1898). Vidare skrev han en teoretisk avhandling om issma?ltningens inflytande pa? den oceaniska cirkulationen (1904) och om sambandet mellan hydrografiska och meteorologiska fo?reteelser (1912). Av stort intresse a?r hans uppta?ckt av tidvattensro?relser i de djupare vattenlagren (1909). Han skrev vidare bland annat Innere Bewegungen in den Zwischenschichten des Meeres und der Atmospha?re (i Vetenskapssocietetens i Uppsala "Nova acta", 1923). Pa? Petterssons initiativ inbjo?d den svenska regeringen till den fo?rsta hydrografiska internationella konferensen, i Stockholm 1899. Det a?nnu existerande Internationella Havsforskningsra?det ICES tillkom pa? Petterssons initiativ 1902. Han var ocksa? den ledande mannen i den hydrografiska kommissionen (1892?1900) och i den hydrografisk-biologiska kommissionen (fra?n 1901). De flesta av Petterssons arbeten trycktes i Vetenskapsakademiens , Lantbruksakademiens och Vetenskapssocietetens i Uppsala publikationer, i "Journal fu?r praktische Chemie", "Berichte der deutschen chemischen Gesellschaft", "Zeitschrift fu?r analytische Chemie", "Meteorologische Zeitschrift", "Hygiea", "Geographical Journal", "Journal of the Royal Meteorological Society", "Publications de circonstance" (Ko?penhamn ) och "Vegaexpeditionens vetenskapliga iakttagelser". Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1889, av Lantbruksakademien 1894 (hedersledamot 1911), av Vetenskaps- och vitterhetssamha?llet i Go?teborg 1898 (hedersledamot 1908) och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1904. Pa? hans 75-a?rsdag (1923) tilla?gnades honom en festskrift.

  
  

• Kilder

  [S9901] GEDCOM file imported on 18 March 2013. [S9929] Spredte opptegnelse om familien Mellbye, s. 63. [S10025] Oslo fylke, Garnisonsmenigheten, Ministerialbok nr. 11 (1870-1880), Ekteviede 1875, side 196.